Katrin

Oj vad dom där stora b yggnaderna med alla dess chefter och folk har påverkat hur jag lever mitt liv nu de senaste tre åren..
Först var det när jag gick i ettan på gymnasiet och hittade en brochyr om deras skola som jag typ då och direkt bestämde mig för att jag skulle flytta ut dit till skogen och gå mina sista två år på deras naturvetenskapsutbildning och även läsa lite energikurser som kärnkreftsteknik mm..

När jag sen hade gått dom där två åren på skolan, som förövrigt är jättebra www.forsmarksskola.se, så flyttade jag då till Östhammar, som är närmsta "samhälle" från verken.. Där bodde jag tillsammans med killen som jag då var tillsammans med och han jobbade såklart på kärnkraftverket i deras kontrollrum.. Så med hans kontakter fixada han så att jag gick en kurs, utbilda mig till strålskyddstekniker, nere i Oskarshamn (andra kärnkraftv.) där gick jag och sen jobbade lite en sväng oxå..
Nu har jag flyttat hem till föräldrarna i tierp igen men ska ner nu på söndag igen för att jobba under deras stora PULS projekt nere i oskarsh.

Det här att jag ska ner nu och vara borta från nära och kära här hemma i tierp påverkar mig mer än  vad jag från början trodde att det skulle göra.
Men jag tror att det nog ska bli bra tillslut och att det nog blir bättre än vad man tror.
jag kan dock ändå inte låta bli att tänka att om det är något som skiter sig med kärleken eller något annat som betyder mycket så är det mitt fel och p.g.a att jag har ett jobb som gör att jag kommer vara borta mycket nu en period, då både helger och veckodagar..

Men sen tänker jag lite också på alla tjejer som har killar som gör lumpen mm  och som är borta myyyycket längre än vad jag kommer åka iväg nu. Hmmm..